No Burqas Behind Bars

No Burqas Behind Bars

Thakhar Prison. 40 women. 34 children. Four cells. No burqas.

A feature-length cinematographic documentary that takes viewers inside one of the world’s most restricted environments: an Afghan women’s prison. Through the prisoners’ stories we explore how “moral crimes” are used to control women in post-Taliban Afghanistan.

Gothenburg International Film Festival
"The women we meet in No Burqas Behind Bars in a women’s prison in Afghanistan are lawless. Within the Western purview, they are not criminals, instead they are those who should be protected and praised. They’re fighting, with their lives under threat, to have their rights acknowledged and their voices heard by society. They’re fighting for all the women in the world, who throughout history have been degraded and humiliated by patriarchy.Nadjibe, Sima and Sara are three of these 'criminal' women."

What does the Swedish press say about the film? 

Frihet bakom galler är en lågmäld smocka i ansiktet, ett omsorgsfullt utskuret snitt ur verkligheten som säger: Det här finns också på denna jord. Just nu.
Kulturnytt, SR P1

Kvinnorna är inlåsta för att de rymt från sina misshandlande män. Och fängelsestraffet blir för många av dom ett skydd mot dödshotande släktingar. Vi får se och gripas av en verklighet som gör att de egna problemen känns futtiga.
Björns Filmguide, SR P4

Maryam Ebrahimi har kämpat hårt för att komma in och skildra livet på ett afghanskt kvinnofängelse. Och arbetet har fortsatt efter filmandet, med att rädda liv på utsatta kvinnor.
Intervju med Maryam Ebrahimi i P4 Mötet, SR

Det är intressant, sevärt och knäckande. Och en fantastisk sak, att som biopublik få möta kvinnor i denna unika stängda värld.
Kulturnyheterna SVT

Som filmare har den svensk-iranska duon kunnat ge denna sjukt patriarkala värld ett värdigt, kvinnligt perspektiv. [...] 2013 års första fullpoängare till en biofilm. Jag tappar andan inför "Frihet bakom galler".
Boulevard film

Svensk-iranske Nima Sarvestani har gjort ett skakande dokument samtidigt som det är en vackert filmad berättelse, med massor av bra musik.
UNT

Att besöka ett kvinnofängelse i Afghanistan känns som att resa hundratals år tillbaka i tiden, till en bisarr verklighet där kvinnor inte har något värde alls.
Borås Tidning

Allt utspelas innanför murarna och kameran lämnar aldrig fängelsegården - ändå känns det som om bilderna avslöjar åt- skilliga av det afghanska samhällets grundproblem.
Expressen

"Gå ut härifrån som en lejoninna", säger en medfånge i ett försök att peppa en kvinna som fått ett frigivningsbesked, som vi alla förstår också innebär en dödsdom.
Blekinge läns tidning / TT Spektra

En svindlande dokumentär.
Aftonbladet

Jag förundras över modet och styrkan hos dessa kvinnor. Sara, som skulle giftas bort men rymde med mannen hon älskar. Nadjibeh som giftes bort vid tio års ålder och misshandlades av sin make när hon var gravid.
Kommunalarbetaren

De flesta av kvinnorna har begått ”moraliska brott”. De har flytt sina hem undan misshandel eller för kärlekens skull, bort från dödshot och tvångsäktenskap. För det har de dömts till 10, 15, 20 års fängelse.
Arbetaren

Nima Sarvestani som senast gjorde dokumentären ”Jag var värd 50 lamm”, också med producenten Maryam Ebrahimi och inspelad i Afghanistan, kommer nära människor som vi annars sällan ser.
SVD

Nima Sarvestani lyckas ge en tämligen unik inblick i en vardag bortom föreställning. Han filmar den rakt upp och ned och kvinnorna låter honom komma nära.
GP


Director: Nima Sarvestani
Producer: Mariana Abrahamian
Editor: Jesper Osmund
Production Manager: Javad Akbarpour
Assistant producer: Farima Karimi
Consulting Producer: Steven Seidenberg
Editor: Amaran Thevarajah
Photograph: Rozette Ghaderi & Hamid Hamoon